Fruset blod

dsc_0065

Klockan 9 så hade vi bokat in en tid för ett experiment uppe på sjukhuset. Anton fick ett mail med en förfrågan om hjälp. De behövde kärlekspar som hade varit ihop mer än ett år tror jag. Och det var helt okej att jag bloggade om detta.

Jag vet fortfarande inte riktigt varför de gjorde experimentet, men jag fick ha denna i armen, de tog olika blodprov och de tog bilder utav min hjärna efter olika typer av beröring på min arm.

Tyvärr så bråkade deras program lite och vi fick hoppa sista delen, för jag var så fruktansvärt kissnödig. Jag låg inne i en magnetröntgen och det gick inte ta en paus för att sedan fortsätta. Och jag var så kissnödig att jag inte riktigt kunde ligga still, och om jag rörde på mig så skulle bilderna bli förstörda. Så hade jag tvingat mig igenom det så hade de inte kunnat använda resultaten i alla fall.

MEN jag är riktigt nyfiken på hur min hjärna ser ut! Ärligt, skulle inte du vilja se en bild på din hjärna om de ändå tog kort på den? De skulle höra av sig om jag hade någon avvikelse på hjärnan, även om det inte skulle vara livshotande. Ja, jag är nyfiken utav mig. Och jag skulle få se min hjärna när experimentet var avslutat.

Under tiden som jag låg inne i den här tuben så kunde jag inte låta bli att fundera på vilken bok som jag skulle kunna stoppa in den här erfarenheten i. Och hur jag skulle kunna beskriva händelsen. Serien som jag skriver på nu är inte helt klar i planeringen så vem vet, jag kanske skickar in någon i en magnetröntgen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s