Det här med sorg

Det har väl aldrig kunna gå att kartlägga känslor. Mina åker verkligen berg och dalbana just nu. Jag har ont i bröstet, jag gråter ibland, ibland kan jag prata om farmor och vara helt avstängd. Ibland är jag tacksam för att hon slapp lida mer. Men mest så känns det som en overklig dröm, det har inte hänt. Jag vill inte känna smärtan så jag trycker bort den.
Vilket jag utav erfarenhet vet suger. Panikattacker på posten, garanterat. Jag känner mig trött och tömd på energi för att nästa stund skämta och skratta med en kollega eller kund.
Hur kan jag skratta tänker jag varje gång. Varför bryter jag inte ihop? Vad håller mig samman? Hur fungerar detta?
Jag har faktiskt haft en bra födelsedag, fast jag samtidigt varit ledsen. Jag kände mig extremt tacksam när Anton väckte mig med frukost på sängen och varje gång någon sa grattis till mig.

image

Så tack för idag. En konstig, känslomässig dag, men på något sätt ändå bra.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s